Ozon.

Ozonlagret ligger 10-50km ovanför markytan och skyddar allt levande på jorden från den jätte farliga UV-strålningen som solen skickar ut. I Ozonlagret finns det hål som kallar ozonhål. Det första och för tillfället enda ozonhål upptäcktes över antarktisk år 1980. Det som händer där är att isarna smälter för att det blir så varmt och det kan senare leda till översvämningar och just nu skadas isbjörnarna utav det för isarna försvinner som sagt. Ozonlagret har tunnats ut pga de farliga utsläppen som skett.  Freon som finns i gamla kylskåp, luftkonditioneringar, sprayprodukter har skadat ozonet och nu förbjuds freon i Sverige. Andra farliga ämnen är klor och brom. Det som blir följderna av att ozonlagret tunnas ut är att uv-strålningen skadar oss på jorden. Växter torkas ut, vi får hudcancer, ögonskador och immunförsvaret försämras drastiskt.

Det vi kan göra för att det inte ska bli sämre är att tänka på att inte använda oss av freon och inte släppa ut så mycket giftiga gaser som skadar miljön.

Av sandra.

Atmosfären runt jorden består av endast naturliga gaser – vattenånga och koldioxid – som absorberar värmestrålning. Gaserna fångar upp värmestrålningarna så de inte åker tillbaka till rymden. Växthuseffekten är egentligen en naturlig process och utan växthuseffekten skulle vår medeltemperatur inte ligga på mer än -18 grader.

Varför har växthuset förstärkts?
Under den senaste tiden har gaserna ökat mer än vad det ska pga. att vi människor släpper ut koldioxid från jorden som sedan stiger mot atmosfären och stannar där. Det innebär att det blir tjockare där uppe och värmen stiger. Det som har skadat mest har varit när vi människor har förbränt fossila bränslen som t.ex. bensin, olja och kol.

Vad är koldioxid?
Koldioxid är en växthusgas och med hjälp av andra gaser värmer den upp vår jord genom att få solens värmestrålningar att stanna kvar. Men det är nu, när vi släpper ut mer koldioxid genom att köra bil, lyser och värmer upp våra hem med kolkraft eller olja, då bildas också koldioxid.

 Vad kan den förstärkta växthuseffekten ge för effekter?
Länder runt ekvatorn skulle utsättas för torka pga. den stigande värmen. Torkan förstör deras livsmedelsodlingar vilket kan leda till svältkatastrofer. Medans på ställen där det redan regnar mycket kommer det att bli en större nederbörd och det kommer leda till översvämningar medan det leder till större torka i varmare länder. Då utsätts djuren också för fara då de hotas av utrotning.

Pågrund av den stigande temperaturen kommer glaciären att smälta och våra havsnivåer kommer att stiga. Det beräknas att under det kommande seklet att havsnivån kommer stiga med 5 decimeter.

Vad kan Vi göra för att jorden ska må bättre?
Det vi ”vanliga” människor brukar göra är att skänka pengar till större miljögrupper som t.ex. världsnaturfonden WWF. Men även vår vardag kan förändra världen. Att duscha länge är en typisk sak vi brukar göra här i Sverige, det kan vi också ändra på. En kort och inte överdrivet varm dusch kan göra nytta. Att sortera kartonger, plast, glas m.m. är det en del som redan gör. Men det krävs lite mer för att vi ska uppnå kraven som behövs för att naturen ska må bra. I detta tillstånd vi är i nu krävs det mer än bara några stycken människor som sköter det här. För i detta tillstånd kan inte världen bli bättre. Den kan bara bli värre, men vi kan få det att sakta ner.
Källor: 

http://skolarbete.nu/skolarbeten/forstarkt-vaxthuseffekt/

http://www.vaxthuseffekten.org/

http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/snabbguide-sa-funkar-vaxthuseffekten-1.495008

Olja

Olja är som kol ett fossilt bränsle. Under hög  temperatur har växter och andra organismer i marken omvandlats till olja. Det är en process som tar miljontals av år. Oljan har samlats i fickor med porösa bergarter, eller som oljesand.

Olja har varit känt i flera tusen år och använts som bränsle sedan 1800-talet. Största delen av den olja vi importerar till Sverige blir till bensin, dieselolja och flygbränsle. Endast en tredjedel används som eldningsolja.

Olja innehåller många farliga ämnen för miljön. Vid förbränning bildas bland annat koldioxid som anses orsaka klimatförändringar, samt svaveldioxid och kväveoxider

Kärnkraft

Hälften av Sveriges el kommer från kärnkraft. Tillsammans med vattenkraften är kärnkraften vår största kraftkälla och står för basproduktionen i vårt svenska energisystem.

Kärnkraften är en effektiv och driftsäker teknik för elproduktion. Kärnkraft har låga produktionskostnader, hög säkerhet och är praktiskt taget fri från försurande och klimatpåverkande utsläpp.

Kärnkraften klarar sig bra miljömässigt jämfört med andra tekniker för att producera el. Det gäller hela processen, från uranbrytning till avfallshantering. De svenska kärnkraftverken har till exempel väldigt låga utsläpp av växthusgaser och miljöföroreningar. Men ett kärnkraftverk är en stor industri och påverkar givetvis miljön på olika sätt. Därför övervakas kärnkraften noga av olika myndigheter och miljökraven är mycket höga.

Sol

Solen är ursprunget till de flesta av de energikällor vi använder. Solen driver vattnets kretslopp så att vi exempelvis kan tillverka el med hjälp av strömmande vatten. Solenergi finns också lagrad i gröna växter, kol, olja och gas.

Solceller omvandlar ljusenergin till el. Solcellerna består av mycket rent kisel. Solcellerna kopplas sedan ihop till en större modul som tar emot solens strålar.

Solcellerna är inte skadliga för miljön. Däremot är tillverkningen av solceller resurskrävande och orsakar miljöpåverkande utsläpp.

Gas

Naturgas är ett fossilt bränsle. Liksom kol och olja har den bildats av växter och andra organismer som omvandlats under påverkan av högt tryck och hög temperatur i marken, en process som tagit många miljontals år.

Förbränningen av naturgas ger utsläpp av koldioxid, men på grund av det höga väteinnehållet är utsläppen ca  40 procent lägre än vid förbränning av olja eller kol. Eftersom koldioxid anses bidra till att jordens temperatur långsamt höjs ser bland annat EU naturgasen som en viktig resurs i omställningen av energisystemet för att minska utsläppen av koldioxid.

Vatten

Man kan säga att det är solen som driver vattenkraften. Solens strålar värmer vattnet på ytan i hav och sjöar så att de avdunstar. När vattenpngan stiger kyls den, kondenseras och bildar moln som ger snö och regn.

I Sverige finns det ca 1800 vattenkraftverk av varierande storlek. Tillsamans producerar vattenkraftverken ungefär hälften av den el vi använder i landet. Vattenkraft har används för elproduktion i över 100 år och är fortfarande den viktigaste källan för elproduktionen.

Vattenkraften är förnybar och ger alltså nästan inga utsläpp alls i miljön. Däremot blir det förändringar i landskapet när kraftverk, dammar och reningsmagasin byggs.

Kol

Kol är ett fossilt bränsle som har används som energikälla i flera tusen år. Kolet har bildats av växter och andra organismer som omvandlats under påverkan av högt tryck och temperatur i marken.

I kondenskraftverk produceras bara el. Kraftverken kan drivas med olika bränslen som uran, olja, avfall och biobränslen.

Kol innerhåller många ämnen och en del av dom är miljöstörande. Vid förbränning bildas det bland annat koldioxid, svaveldioxid och kväveoxider. I dagens läge kan vi för det mesta ta hand om de olika föroreningarna som bildas. Restprodukter kan användas tillexempel i byggnadsmaterial.

Vind

Vinden är en energikälla som i alla tider används av människan för att driva olika typer av utrustning. Vinden fungerar också som drivkraft för drakflygning, segelflygplan, vindsurfing och annat. Vinden är en energikälla som finns överallt. Den är tillgänlig i alla världsdelar och ger nästan ingen påverkar på miljön alls!

I vindkraftverken uttnytjas vindens rörelseenergi då vinden passerar vindkraftverkets långa blad (de som brukar kallas vingar).

Vindkraften ger nästan inga utsläpp till miljön. När man bygger vindkraftverken blir det däremot förändringar i landskapet. De kräver fria områden och syns därför ofta på långt håll.

Kärnkraft - står för 50 % av elförsörjningen

Kärnkraft är en utav våra energikällor. I kärnkraftverken bildas energi.

Kärnkraften är som många andra energikraftverk. Enkelt kan man beskriva det så här: I ett kraftverk finns bränslestavar, de är omgivna av vatten som värms upp. Vattnet kokar då och ånga bildas. Ångan leds vidare till en turbin, ångan träffar då turbinens skovlar som börjar snurra. Denna turbin driver en generator, denna generator gör att vi får ström ut i elnätet. Sedan leds kallt havsvatten in och kyler ångan som bildats till vatten igen. Vattnet leds sen tillbaka till reaktorn för att återigen värmas upp till ånga. Sen fortsätter det så.

Fördelarna med kärnkraft är att den inte påverkar miljön så mycket. De radioaktiva ämnena som släpps ut är ämnen som snabbt sönderfaller till stabila ämnen. Kärnkraften är en utav de ”renaste” energikällorna, den är även billig. Det har heller inte visats något tecken på att det skadar djur- och växtlivet.  

Men det finns nackdelar: det är bra säkerhet i Sverige men det går inte att garantera att det inte händer en olycka. Om någonting går fel och radioaktiva ämnen kommer ut ur kärnkraften blir skadorna omfattande. Om kärnkraften kommer i fel händer skulle den kunna användas till andra saker än att skapa energi. För i uranet finns det plutonium som kan användas i kärnvapen. Det finns även ett annat problem, avfallet kräver en slutförvaring i 10 000 år innan den förlorar sin radioaktivitet.

Olja

Olja är ett fossilt bränsle, och under högt tryck och temperatur har växter och andra organismer i marken förvandlats till olja. Denna process tar flera miljontals år. Oljan samlas i fickor med porösa bergarter eller som oljesand.

Oljan har använts som bränsle sedan 1800-talet och största delen av den olja vi importerar till Sverige har förädlats till bensin, dieselolja och flygbränsle.

Oljan innehåller många ämnen som är skadliga för miljön. Detta eftersom vid förbrännig så bildas det bland annat koldioxid som orsakar klimatförändringar. Även svaveldioxid och kväveoxid. Av detta tar miljön stryk av.

När man omvandlar oljan till energi använder man sig av samma princip som när man omvandlar några av de andra energikällorna. Det finns något som får en turbin att snurra som i sin tur sätter igång en generator som gör om det till el.

Kol

Kol är ett fossilt bränsle som man har använt i tusentals år. Den bildas på samma sätt som oljan, alltså genom att växter och andra organismer under påverkan av högt tryck och väldigt hög temperatur i marken.

Av världens tillgångar på fossila bränslen består 70% av kol, det används i alla världsdelar.

Vi får energi genom att man eldar kolet, kolkraft går ut på att förbränna kol till koldioxid, då frigörs energi. Kolens påverkan på miljön är den samma som oljan. När man förbränner det bildas koldioxid och koldioxid tros vara den största källan till klimatförändringarna. Därför jobbar många länder med att försöka minska utsläppen av klimatpåverkande gaser. Vi påverkas av detta eftersom klimatet ändras så pass mycket, isarna smälter osv. 

Hälften av kolen som används, används inom stålindustrin och den andra halvan i kraftvärmeverk.

Gas

Gas, eller naturgas är precis som kol och olja ett fossilt bränsle. Alltså bildas den på samma sätt som oljan och kolen. Men vid förbränningen släpps det inte ut lika mycket koldioxid. Därför är naturgas den energikällan som har minst negativ inverkan på miljön och därmed skadar mindre. Den bidrar till minskad försurning, lägre växthuseffekt och förbättrad när- och arbetsmiljö. Detta beror på att naturgasen inte medför utsläpp av svavel, sot, stoft, tungmetaller och det är bara låga utsläpp av koldioxid och kväveoxider.  Många länder hoppas att man ska kunna ersätta oljan och kolet med gasen. 

Gasen är det 3:dje största energikällan. För att få värme och energi från gasen använder man en gaspanna som omvandlar gasen till värme/energi.

Naturgas används främst som bränsle i kraftverk och värmeverk och som råvara till plast. Gasen kan ersätta stadsgas i gasspisar hemma, men det kan även användas som fordonsbränsle t.ex. bilar och bussar.

Vatten - den dominerande källan till elenergi

Man kan säga att det är solen som driver all vattenkraft. Detta eftersom solens strålar värmer ytvattnet i våra hav och sjöar så att vattnet avdunstar. När vattenångan sen stiger kyls den ner, kondenseras och bildar moln. Från dessa moln kommer regn och snö.

Vattnet kan användas till att driva vattenkraftverk. Vattenkraftverken använder man för att skapa el, och det har man använt sig av i över 100 år.

. Vattenkraftproduktionen kan ökas för att täcka bortfall från vindkraft och andra liknande energikällor som vi inte kan styra över.

Vattenkraften bygger på att tillvara ta vattnets rörelseenergi. Man vill ge vattnet tillräckligt med rörelseenergi för att det ska kunna driva en turbin. Detta gör man genom att man låter vattnet falla från en hög höjd till en lägre. Det kan t.ex. vara ett vattenfall. Vattenrörelsen som bildas påverkar en turbin som då sätts i rörelse. Turbinen är kopplad till en generator och när turbinen snurrar kan generatorn ge elektricitet. För att detta ska funka behövs det att man kan lagra stora mängder vatten, därför bygger man dammar. På detta sätt kan man lagra energin och bara ta den energi man behöver.

Fördelar som finns med att använda vattenkraft är att man har tillgång till det året runt. Det förekommer inga farliga utsläpp och vattenkraften är en ren energiform. Men det finns även nackdelar, dessa är att när man använder vattenkraften måste man göra stora ingrepp i naturen och då tar djur och växter skada. Så på det sättet påverkar det miljön en de, det som påverkar oss själva är när man bygger själva kraftverken, dammarna och regleringsmagasinen. 

Vattenkraftverken är en viktig resurs i elproduktionssystemet, och den är förnybar.

Vind

Vinden är en energikälla som människan har använt länge för att driva olika typer av utrustningar, som t.ex. kvarnar, pumpar och båtar.

Men för 30 år sedan började man använda vindkraften till el.

Vindkraftverken är en maskin som omvandlar energi ur vinden till elektricitet och betecknas som en producent av förnybar energi.

Ett vindkraftverk är ca 40m högt och dess propellerdiameter är också ca 40m. De placeras oftast tillsammans. Ett vindkraftverk fungerar såhär: vindkraftverket fångar upp rörelseenergin som finns i vinden. Rörelseenergin överförs sedan från luften till vindkraftverkets propellrar som börjar snurra. Dessa propellrar driver en turbin som är kopplad till en generator. När turbinen snurrar ger generatorn el till våra elnät och detta kan vi sen använda i våra hem.

Vinden är en energikälla som är tillgänglig i alla världsdelar. Men effekten av ett vindkraftverk beror på hur stora vindmassorna är som träffar propellern och vilken hastighet den träffar propellern med. Ju större vindmassa med hög hastighet desto mer elektricitet kan vi få. Eftersom vindkraften är beroende av vädret kan man inte använda sig enbart av vindkraft.

Denna energikälla ger nästan ingen inverkan på miljön alls. Fördelarna är att de är miljövänliga eftersom vi inte får några utsläpp från dem. Men nackdelarna är att de medför bullerstörningar. Trots detta har detta bullret inte påverkats fågel – och djurliv. 

För att det inte ska påverka oss människor får man inte placera ett vindkraft närmare än 350m från ett hus.

Just nu står vindkraften för 2% av den svenska elförsörjningen.

Sol

Solen är ursprunget till de flesta av de energikällorna som vi idag använder. Solenergin finns lagrad i kol, olja, gas och den driver vattnets kretslopp så vi kan tillverka el med hjälp av strömmande vatten.

Idag används solens strålar både för att tillverka värme, med hjälp av en solfångare och elektricitet, med hjälp av solceller. Solcellerna omvandlar solenergin till elektrisk energi, detta sker i en solcell utan några rörliga delar och utan att något bränsle behövs. Solceller fångar upp och omvandlar solljus direkt till el i form av likström.

Fördelarna med solceller är att den utnyttjar solljus som bränsle som inte ger några utsläpp, den har dessutom en lång livslängd. Solen produceras ljudlöst eftersom solceller inte har några rörliga delar som t.ex. kärnkraftverken.

Det är mer lönsamt att utnyttja solstrålning för att värma upp vatten än för att producera el.

Källor:

* http://www.vattenfall.se 

*http://www.hofors.se/boendemiljo/attboihofors/energiradgivning/fornyelsebaraenergikallor.4.635e9de811850ea8c7a80005063.html

*http://www.energimyndigheten.se/sv/Hushall/Din-uppvarmning/Olja/ 

*http://www.naturvardsverket.se/sv/Verksamheter-med-miljopaverkan/Energi/Fossila-branslen/

*http://sv.wikipedia.org

*http://web.telia.com/~u46710954/karnkraft.htm

*http://www.mimersbrunn.se/Energikaellor_9783.htm

Kolets kretslopp - Emilia

I luften finns olika molekyler. Kvävemolekyler och syremolekyler är flest medans koldioxidmolekyler och anda gaser finns bara i små mängder. Dom här är grunden till allt liv på jorden.

Vid förbränning blir kolatomer till koldioxidatomer. Kolet reagerar kolatomerna med syreatomer vid förbränning och då bildas koldioxid. Koldioxid har helt andra egenskaper än vanligt kol, som man t.ex. eldar med.

Metanmolekyler kommer från bakterier i våtmarker när t.ex. dött materia ruttnat eller från djurs magar. Dessa kolatomer (metanmolekyler) finns också i luften.

Kolatomerna cirkulerar i ett kretslopp mellan döda, levande organismer, luften, vattnet, fossila bränslen som t.ex. olja och kol. De finns inte alltid kvar i växter och djur. Omsättningen hos levande organismer är ganska snabb. Medan hos fossila bränslen kan omsättningen ta miljoner år. Fossila bränslen är ca 250 miljoner år gamla växter och döda djur som nedbrytarna inte hann äta upp, då  förrvandlas de till olja eller kol. Men kolatomerna i koldioxidmolekylerna som växterna tog upp bliev glykos, och sedan till cellulosa hos växter. När djur äter av dessa växter får de i sig celler som sedan blir till kolkedjor i olja och kol. När djuren sedan dör, bryts de oftast ner av nedbrytare. Men om resterna packas och utsätts för högt tryck under lång tid omvandlas de till stenkol, olja, naturgas m.m.

När vi sedan eldar med fossila bränslen frigörs koldioxiden till atmosfären precis som vid cellandning. Denna eldningen är en av orsakerna till växthuseffekten.

Källor:
http://hem.passagen.se/naturkunskapen/kolets_kretslopp.htm
http://karnkraft.blogspot.com/2007/05/sammanfattning-av-kolets-kretslopp.html

Vattnets kretslopp - Soledad

När det t ex snöar eller regnar så försöker vattnet ta sig neråt med gravitationens kraft. En del av vattnet kommer till t ex sjöar genom avrinning medans andra delar av vattnet sjunker neråt genom infiltration. När det sjunkit tillräckligt långt hamnar det i grundvattnet.

Grundvattnet är som allt annat en viktig del i kretsloppet. Sötvattentillgången, som det finns mycket av kan både rubbas eller skadas beroende på vad som händer i och kring det ovanliggande jordlager.  Dock så är det även en del av vattnet som inte sjunker så djupt att kan räknas som grundvatten utan det rinner en bit under markytan för att sedan rinna ut i ett vattendrag.

Sen är det solens tur och den värmer upp vattnet så att det avdunstar och bildar vattenånga, stigande luftströmmar gör så att ångan tas upp mot atmosfären där det svalare temperaturen gör så att det bildas vattenmoln. När luftströmmarna transporterar molnen runt jorden så kommer de in till slut över land. Då kolliderar molnpartiklarna och slås samman, växer och faller sedan som t ex regn. Temperaturen är det som bestämmer om det blir snö eller regn dock så är nederbörd i from av regn vanligast. Faller det på land så kan det hända att ytvatten bildas som med hjälp av gravitationens hjälp söker sig sedan till bäckar och floder för att slutligen hamna i havet igen.

Källor:
www.wikipedia.org

Kvävets kretslopp - Matilda

Kvävets kretslopp är det kretsloppet som innerhåller kväve och ämnen som innerhåller kväve. Den beskriver också de biologiska, kemiska, geologiska och fysiologiska processer som sker i naturen.

Ungefär 78 % av jordens atmosfär innerhåller kväve och det är själva atmosfären som har den största delen av all kväve på jorden.  Kvävet är väldigt viktigt på jorden för att den igår i så många kretslopp, som är viktigt för allt liv på jorden. Det ingår till exempel i alla aminosyror och i många proteiner. Men finns också med i sådana baser som bygger upp nukleinsyror – till exempel DNA och RNA.

Växter behöver också kväve. Kvävet ingår i klorofyll som alla växter använder i deras fotosyntes för att växas och för att bilda näring.

Genom olika processer omvandlas kvävet till kemiska bindningar, vilket är användbart för jordens olika livsformer. Till exempel det gasformiga kvävet omvandlas med blixtarnas hjälp under åskväder. Men den största delen av omvandling till gasformigt kväve görs faktiskt av en- eller flercelliga bakterier. Dom har ett enzym som hjälper dom att blanda kvävet med väte, för då kan dom skapa ammonium. Bakterierna använder ammonium i till exempel symbios med svampar och växter för att bilda de organiska byggstenarna.

Växter tar upp det kvävet som finns i jorden eller vatten genom de salter av nitratjoner eller ammoniumjoner, där kvävet ofta är bundet till. Det är tack vare näringskedjan som allt kväve finns i djur och det kommer från växterna.

Källor:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Kv%C3%A4vets_kretslopp

Övergödning – Emilia & Amanda

Vad är det gröna och illaluktande man ser på vattenytan och stranden?
När vattnet får för mycket näring bildas eutrofiering, vilket är övergödning.  Det bildas för stora mängder av fosfor och kväve så naturen klarar inte av att ta hand om de fintrådade algerna som bildats.

Vad är algblomning?
Algplankton och bakterier samlas i stora mängder och de uppstår vid våren eftersom fotosyntesen ökar och det blir ljusare om dagarna. Oftast så äter alg- och bakterie ätande plankton upp det men om de inte gör det kan det uppstå alvarliga konsekvenser. Det blir en högre näringshalt och vattnet täcks av en blågrön illaluktande sörja på ytan. Detta kan ge fara till både människor och djur.  Syrebrist har också orsakats i vissa sjöar pga. att alger, växter och djur bryts ner till bottnen och då förbrukas syret på bottnen.

Källor:
http://www.havet.nu/?d=31