John Bauergymnasiet i Växjö har anställt Soheila Anari på den nya tjänsten som kurator på skolan.
– Jag trodde inte jag skulle få tjänsten, säger hon med ett förvånande ansiktsuttryck.

Sohiela Anari
När man går till kuratorn på sin skola så innebär det att man kan prata med henne/honom om hur man mår men även om man har problem hemma eller i skolan, blir frånvarandet för högt hänvisas dem oftast till kuratorn för att kunna konversera sig fram till varför förseningen är ett problem.
Soheila har varit runt i olika klasser på skolan och informerat om vad det är hon gör och vad hon finns där för. Rent formellt jobbar man individuellt, med elever, föräldrar och personal. Dem som arbetar som kurator jobbar tillsammans med organisationer och ledningen för att kunna få reda på hur ungdomarna mår. Soheila tänker göra sitt bästa för att ungdomar ska få det bra oavsett vilken miljö man befinner sig i. Soheila förklarar att hennes verktyg är att samtala, för när hon samtalar är hon inte bara en bra lyssnare, hon vill även påverka och kanske till och med kunna förbättra något dåligt. Hon vill att hennes samtal ska vara motiverande, stödjande och även informativa. Hon har inte jobbat så länge med att vara kurator, däremot har hon jobbat med så mycket annat som t.ex. socialsekreterare och rehab-sekreterare på försäkringskassan. Hon har även jobbat med barn och ungdomar mad inlärningssvårigheter. Hon har i botten en socialpedagogisk utbildning på Lunds universitet och hon jobbade parallellt med sina studier.
Hon har bott i Sverige i 22 år och efter 15 år blev hennes dröm verklighet, hon startade sitt eget behandlingshem, men i januari la hon ner det för att kunna vila ut. Efter ett tags vilande sökte hon jobbet som kurator, hon fick tjänsten och blev jätteglad.
Dem erfarenheter som hon fått av sitt behandlingshem hoppas hon att kunna uttrycka i sin kurator-tjänst. Hon ville från början inte bli kurator, men det kan bero på att hon först inte trodde att skulle kunna få tjänsten. ”Nu efter mina erfarenheter har vuxit så vågade jag söka tjänsten, nu har jag den och jag är jättenöjd.” sa Soheila med ett stort leende.
Text: Ellen Holgersson
Fotograf: Emeilia Westerberg
(medverkande: Emma Neroth-Ravn)